För ett par dagar sedan läste jag klart den fjärde Harry Potter boken i serien; Den flammande bägaren! Det är den hittills längsta boken på över sjuhundra sidor, så det tog mig närmare en vecka att beta mig igenom den! Trots det får jag nog erkänna att den har tagit över platsen som min favoritbok i serien! I likhet med de tidigare böckerna så är det ju självklart stor skillnad mellan boken och filmen och jag kunde ju inte låta bli att påpeka varenda liten detalj som skiljde dem åt. Trots att jag såg filmen först så föredrar jag nog boken ändå (det är ju vanligt att den som läser boken före den ser filmen föredrar boken och vice versa). I detta fallet tycker jag om båda två, men boken tar verkligen hela historien ett steg längre. Det är synd att de har ändrat filmerna så mycket, men jag antar att det är en del av tjusningen när man gör om en bok till en film.
Något annat som jag tänkte på när jag läste denna boken var hur lättläst den var, överhuvudtaget hur lättlästa alla Harry Potter böcker är! Visserligen riktar sig böckerna till barn och ungdomar allra mest, men jag tror ändå att det är Rowlings sätt att skriva också, som gör att blicken bara svävar fram sida efter sida. Det är riktigt roligt att läsa då, när man knappt inte ens märker hur sidorna försvinner, när historien är så spännande och så intressant att man inte kan lägga boken ifrån sig. Då vet man att man har fått tag på en riktigt bra bok och jag är nog inte ensam om att tycka att Harry Potter och Den flammande bägaren är riktigt, riktigt bra!