Gräset sjunger
Doris Lessings debutroman utspelar sig i södra Afrika i slutet av 1940-talet med makarna Turner i huvudrollen. Mary är en ung kvinna som lever ett fritt liv i staden, med många vänner och mycket glädje. Hon trivs i det liv hon lever och har inte en tanke på att gifta sig. Men när hon en dag råkar höra några av sina väninnor prata om henne om att de anser att hon borde gifta sig nu när hon är en bra bit över trettio bestämmer sig Mary för att det nog är dags att skaffa en make trots allt. Hon hittar snart Dick Turner, en fattig farmare som bor långt ute på landet. Inom ett par veckor är de gifta och Mary har lämnat det stadsliv hon älskar så mycket.
Det nya livet som väntar Mary blir inte alls som hon trodde. Dick har inte mycket pengar alls, de lever fattigt i ett litet hus han själv byggt mitt ute bland träd och åkrar. Marys nya make är ute på fälten och arbetar hela dagarna, vilket för det mesta lämnar Mary ensam. Hon tvingas vara runt parets mörka hemhjälp, en så kallad boy, något Mary inte alls gillar eftersom hon inte tycker om att träffa landets urinvånare. Hon försöker undvika de som arbetar för Dick ute på fälten, men boyen kan hon inte dra sig ifrån. Det uppstår konstant konflikter mellan dem vilket gör att paret hela tiden får skaffa en ny när den gamla hjälpen slutar. Tills en dag, när Moses börjar arbeta för familjen. Mary gillar inte honom heller, men när tiden börjar gå växer det fram något mellan Mary och Moses, något som omgivningen inte alls tycker om.
En viktig punkt i denna roman bygger på ras och klassfrågan. Urinvånarna har tvingats arbeta för den brittiska kolonin som slagit sig ner i landet och det finns starka känslor mellan britterna och urinvånarna. Att läsa romanen idag gjorde mig otroligt arg och det är svårt att tänka att detta faktiskt varit verklighet i en del av världen, för mindre än hundra år sedan. Jag tror dock att det är väldigt viktigt att läsa den här typen av litteratur, för att få en djupare förståelse för världens historia och för att förstå vad som är rätt och vad som är fel. Rasism är ett aktivt ämne än idag men jag tror det är viktigt att bli påmind om hur långt vi har kommit och hur långt vi fortfarande har kvar att gå innan vi nått jämställdhet.
En viss del av Gräset sjunger handlar även om kvinnlig frigörelse och sociala tabu. Mary, som är en kvinna, förväntas ta hand om Dick och sköta hushållet men varken deras förhållande eller hushåll fungerar och det tar ett tag innan Mary slutligen förstår varför Dick inte har några pengar. Hon inser att han är en man som påbörjar mycket men aldrig avslutar något och i hans ställe kliver hon in och försöker rädda deras ekonomi, men Dick vill leva på sitt sätt och deras liv i fattigdom fortsätter. Mary motsätter sig till en början också att gifta sig, men pressen hon känner från sina vänner får henne att gå med på något hon egentligen inte velat göra. Äktenskapet mellan henne och Dick faller, inte särskilt oväntat, ihop. De är helt olika personligheter och något jag fann väldigt intressant var att Dick var betydligt lugnare och hade svårt att få saker gjorda medan Mary i raka motsatsen ofta höjde rösten, var arg men samtidigt fick mycket gjort. De passade inte ihop, det är enkelt att se som läsare, men det var trots att intressant att följa deras liv tillsammans.
Det här är en roman jag läste i skolan och inte någon som jag annars skulle valt själv. I mitt tycke var den inte överdrivet spännande och jag har absolut inga tankar på att läsa om den igen. Men den var intressant, den var lärorik och den visade upp en del av vår historia som jag inte vet särskilt mycket om. Att läsa litteratur som inte kommer från Europa och USA är intressant och något jag själv inte gör särskilt ofta men som ger mycket lärdomar. Jag var som sagt inte särskilt förtjust i just den här romanen och tänker inte rekommendera den, men däremot tänker jag säga till dem som, liksom jag själv, läser mycket västerländsk litteratur att inte vända sig ifrån litteratur från andra delar av världen för de har en hel del intressant att erbjuda.